Berlin på 8 kapitel av Carl-Johan Vallgren

Bästa guideboken över Berlin har Carl-Johan Vallgren skrivit. Berlin på 8 kapitel är en diskret liten bok, men mina månader här i Berlin har präglats av Vallgrens ord om staden och dess tidigare invånare. Det är en berättelse om Berlins 1900-talshistoria och utifrån de olika personer som bott här tar Vallgren läsaren med på en tur runt de olika stadsdelarna. Jag skulle kunna rekommendera boken även om man inte befinner sig i Berlin, de guidade turerna är separata stycken och resten kan vara intressant allmänbildning, boken är både spännande och engagerande och jag fascineras av att en enda stad kan ha varit med om allt detta. När man sedan går de stadsvandringar han föreslår får platserna plötsligt liv, en gata som jag annars bara skulle gått förbi blir intressant, inte för att det finns någon byggnad där att titta på, men eftersom Vallgren berättar att på just den adressen arbetade Kafkas sista kärlek Dora Diamant på ett daghem för fattiga judiska barn. På detta sätt får platserna liv och Rosa Luxemburg Platz blir något helt annat efter att ha läst Vallgrens guidebok. Det är en bok om Berlins historia, men historien sker också här och nu och ibland omvandlas platser snabbare än författaren har hunnit med. Trots att boken är reviderad så sent som förra året var många bakgårdar inte så mörka och nedgångna som när författaren senast var där, om man ens kom in, många var helt och hållet låsta. Och barer som kanske var billiga för något år sedan har nu blivit trendiga, med priser därefter. Men även detta är spännande, för det visar hur snabbt utvecklingen går, speciellt i de centrala delarna av staden.

Vad jag gillar bäst med boken är tonen, Vallgren skriver direkt till läsaren, det är vi två som är ute och går, författaren och läsaren. Han tar mig i hand och ber mig följa med. En rolig twist som gör att man alltid har sällskap. Till exempel i botaniska trädgården i Potsdam: ”Gå omkring någon timma, i växthusen om det är vinter, utomhus om det är sommar. Missa inte Berlins fetaste guldfiskar som simmar omkring i dammarna. Stora tropikhuset måste ses. Likaså kaktussamlingen, och den avdelning som hyser mimosabuskar. Har du tur är du där när de blommar. Författaren väntar i en bar runt hörnet så länge.”