fredag 10 september 2010

Feuchtgebiete av Charlotte Roche

Jag öppnade den här boken mest av nyfikenhet, det är ju tveklöst en av de mest omtalade böckerna de senaste åren och med två miljoner sålda exemplar i Tyskland ville jag veta vad det egentligen handlade om. Jag anser mig inte vara äckelmagad, men den här boken gav mig kväljningar. Det här är något av det äckligaste jag har läst. På baksidan står i ett citat från en recension att det är en bok som vissa kommer anse genial och andra bara äcklig. Vad är då genialt med Våtmarker? För trots att den är motbjudande så kan jag inte sluta läsa. Det är något befriande i att en ung kvinna är och beter sig äckligt och ohygieniskt, särskilt i vår tid när den allmänna föreställningen är att mensblod är blått kvinnlig kroppsbehåring inte existerar. Att sedan alla kvinnor står i badrummen och rakar sina intima kroppsdelar är inget man talar om och som huvudpersonen Helen säger, det man mest av allt vill veta är sådant man inte frågar om. Och hur ska man då få svar? Feuchtgebiete är en megafon som får det monopol på att vara äcklig som män har att gå i skärvor. Frågan är nu bara vem man vågar rekommendera den till.

1 kommentar:

  1. PRECIS det har varit mitt problem...medan vi fortfarande hade den kvar. Jag gillade den, vet inte varför jag gillar den men jag tror att det helt enkelt är så att jag gillar tjejer som fular sig, vågar vara så äckliga och smutsiga och opassande som det bara är möjligt. Men frågan kvarstår: vem tipsar man om den?
    Det är ju mest gubbar som tallar på den, jag tror att de hoppas på snusk. Och det får de ju också, om än i annan form än de väl önskade.

    SvaraRadera